Nu är katastrofen ett faktum!!
Jag har vänt upp och ner på packningen, bilen.. you name it! Men den är inte med hem. Min bästa träningskompis ligger kvar, alldeles ensam i husvagnen. Tragiskt nog kommer vi inte att ses förrän om 14 dgr. Min kära Garmin... jag kommer att räkna dagarna!

Garmin, beroendeframkallande... Nääää! Förmodligen bara nyttigt att springa, utan full koll.

Jag får försöka trösta mig med en resa till Sthlm på torsdag. Då ska det införskaffas ett par nya Icebugs!